Resultaträkning

Du har säkert läst ett bolags kvartalsrapport eller årsredovisning och funderat över siffrorna, vad betyder de egentligen?

Att förstå dessa begrepp och siffror är en essentiell del i aktiehandel.

Warren Buffet har till och med gått så långt som att säga ”om du inte är villig att anstränga dig för att lära dig redovisning – hur man läser och tolkar bokslut – bör du verkligen inte välja aktier själv”. Men det är inte alltför komplicerat.

I den här guiden kommer du lära dig att förstå resultaträkningen, en av huvuddelarna i ett företags årsredovisning.

Vad är en resultaträkning? 

En resultaträkning visar ett bolags omsättning och kostnader under en specifik tid, vanligen ett kvartal eller ett år. I toppen av resultaträkningen visas företagets intäkter och sedan subtraheras kostnader vilket ger ett resultat i botten.

För att tydligare och enklare förklara detta kommer jag presentera ett fiktivt exempel och rad för rad förklara vad varje begrepp betyder.

Resultaträkningar du hittar i årsredovisningar har fler poster än vårt fiktiva exempel, men jag har valt ut de viktigaste begreppen att hålla reda på för dig som investerare. 

Resultaträkningens delar

Post i resultaträkning (MSEK)	Värde
Omsättning	500
Kostnader för sålda varor	-300
Bruttoresultat (Gross Profit)	200
Försäljningskostnader	-60
Administrationskostnader	-40
Forsknings och utvecklingskostnader	-25
Avskrivningar	-20
Rörelseresultat (EBIT)	55
Finansiella kostnader, netto	-5
Inkomstskatt	-10
Årets resultat	40
Antal aktier, miljoner	25
Resultat per aktie	1.60

Post i resultaträkning (MSEK)	Värde
Omsättning	500
Kostnader för sålda varor	-300
Bruttoresultat	200

Det första som går att notera är att denna resultaträkning täcker helåret 2022 och att beloppen redovisas i miljoner kronor.

1. Omsättning

Det första beloppet som redovisas är omsättning. Omsättning innebär ett bolags totala försäljning under en viss tidsperiod. Apples omsättning är exempelvis deras försäljning av iPhones, Macs och iPads med flera.

I vårt fiktiva exempel har bolaget uppnått en omsättning på 500 miljoner SEK under 2022, ett väldigt litet bolag.

Omsättning

500 MKR

2. Kostnader för sålda varor

Efter omsättning redovisas en kostnad som kallas ”kostnader för sålda varor”. Kostnader för sålda varor är kostnader som är direkt kopplade till producering av de sålda varorna, främst material och råvaror till produkten. Kostnader för sålda varor rör sig upp och ned med omsättningen.

Om ett bolag säljer fler produkter kommer dessutom kostnaden att framställa dessa produkter att öka. För Apple är kostnader för sålda varor glas, batterier, metaller och annat material som krävs till produktion av iPhones, iPads, Macs med flera.

Kostnader för sålda varor

-300

3. Bruttoresultat (Gross Profit)

Efter kostnader för sålda varor redovisas bruttoresultatet. Bruttoresultatet är omsättningen subtraherat med kostnader för sålda varor. I vårt fiktiva exempel är bruttoresultatet 200 MSEK eftersom omsättningen är 500 MSEK och kostnader för sålda varor är 300 MSEK. 

Bruttoresultat

= 200 MKR

Bruttomarginal

Med bruttoresultatet kan man beräkna bruttomarginalen. Bruttomarginalen beräknas genom att dividera bruttoresultatet med omsättningen. I vårt fall är bruttomarginalen 40% (200/500 = 40%).

Det är eftersträvansvärt med en hög bruttomarginal eftersom det tyder på att bolaget kan prissätta sina produkter högt i förhållandet till kostnaden av produceringen. 

Post i resultaträkning (MSEK)	Värde
Försäljningskostnader	-60
Administrationskostnader	-40
Forsknings och utvecklingskostnader	-25
Avskrivningar	-20
Rörelseresultat (EBIT)	55

4. Försäljningskostnader

Bruttoresultatet följs av en mängd kostnader. Högst upp bland dessa är försäljningskostnader.

Försäljningskostnader består främst av marknadsföringskostnader och distributionskostnader.

Om H&M vill sätta upp en reklamaffisch vid tunnelbanan för att marknadsföra sina kläder så hamnar kostnaden för att hyra reklamskylten under försäljningskostnader. Distributionskostnader är kostnader som uppstår vid transport och leverans av en produkt. Det kan exempelvis vara att transportera läskburkar från fabriken till matbutiken. 

5. Administrationskostnader

Efter försäljningskostnader kommer administrationskostnader. Administrationskostnader är sådana kostnader som uppkommer i samband med att driva en verksamhet. Det är främst löner till administrativ personal.

• Administrativ personal är exempelvis receptionister, sekreterare och kontorsansvariga.
• Andra administrationskostnader kan vara övervakning, telefonräkningar och kostnader för kontorslokaler. 

6. Forsknings- och utvecklingskostnader (R&D)

Sedan kommer forsknings- och utvecklingskostnader. Det är precis vad det låter som, kostnader för att förbättra befintliga produkter samt att utveckla nya produkter.

7. Avskrivningar

Efter det kommer avskrivningar. Avskrivningar är kostnader som visar att ett bolags maskiner, utrustning och andra tillgångar årligen förlorar värde. Det handlar om att dela upp kostnaden under en längre tid, istället för att behöva redovisa hela kostnaden direkt.

Om du köper en laptop för 10 000 SEK och den förväntas vara användbar i 5 år ska du skriva av denna laptop i 5 år. Det betyder helt enkelt att den förlorar 2 000 SEK i värde varje år (10 000/5 = 2 000).

Vid inledningen av år 1 är värdet på laptoppen 10 000 SEK, år 2 är den värd 8 000 SEK, år 3 är värdet 6 000 SEK och så vidare. Värdetappet varje år är alltså kostnaden som redovisas. 

8. Rörelseresultat (EBIT)

När alla dessa kostnader subtraheras från bruttoresultatet får man rörelseresultatet, även kallat EBIT från engelskans ”earnings before interest and taxes”.

Med rörelseresultatet kan man beräkna rörelsemarginalen (EBIT-marginal). Då dividerar man rörelseresultatet med omsättningen, vilket i detta fall ger kvoten 11% (55/500).

Återigen, man vill ha denna marginal så hög som möjligt eftersom det innebär att bolaget kan hålla sina kostnader låga.

9. Finansiella kostnader netto

Post i resultaträkning (MSEK)	Värde
Finansiella kostnader	-5
Inkomstskatt	-10
Årets resultat	40

Det som återstår till nettovinsten är finansiella kostnader och skatt. Finansiella kostnader är den ränta ett bolag betalar på sina räntebärande skulder, exempelvis banklån.

Från denna summa subtraheras den erhållna räntan ett bolag får genom ett sparkonto. Då får man fram ett netto, vilket i vårt fall är 5 MSEK. 

Skatt

Sedan är det bara skatt som återstår. I Sverige är bolagsskatten ungefär 20%, därmed betalade vårt fiktiva bolag 10 MSEK i skatt under helåret 2022.

Årets resultat

Efter skatten avdragits har vi årets resultat. Resultat innebär den vinst (eller förlust) ett bolag genererat under en viss period, i det här fallet 1 år. Vårt exempel har genererat en vinst på 40 MSEK.

Med vinsten kan man beräkna vinstmarginalen genom att dividera resultatet med omsättningen, vilket i detta fall ger en vinstmarginal på 8%.

För varje 100 kr som bolaget säljer genererar de 8 kr i vinst. En vinstmarginal mellan 5 – 10% är normalt för de flesta företag, men sådant påverkas mycket av bransch och storlek på företaget.

Post i resultaträkning (MSEK)	Värde
Antal aktier, miljoner	25
Resultat per aktie	1.60

Vinst per aktie

Med vinsten kan man beräkna resultat (vinst) per aktie som är användbart för många olika nyckeltal. Vårt fiktiva bolag har 25 miljoner aktier som handlas över börsen och en vinst på 40 MSEK.

Vinst per aktie uppgår således till 1,6 SEK per aktie (40/25 = 1,6).

Vinst per aktie visar den potentiella mängden pengar du kan få för varje aktie du äger. Nyckeltalet används dessutom till det berömda P/E talet då man dividerar priset på aktien med vinsten per aktie. 

Hur tolkar jag en resultaträkning?

Nu har du förhoppningsvis förstått vad en resultaträkning består av, men hur tolkar man den? Hur förstår jag om en resultaträkning är bra eller dålig? Innan jag förklarar detta är det viktigt att förstå att resultaträkningar varierar otroligt mycket bland olika branscher. Vissa branscher har högre kostnader för sålda varor, medan andra har högre försäljningskostnader och så vidare. 

En ideal resultaträkning visar att bolaget har hög brutto- och vinstmarginal. Höga marginaler tyder oftast på att företaget har en konkurrensfördel och kan således prissätta sina produkter högre än konkurrenternas.

En bruttomarginal över 50% och en vinstmarginal över 20% anses vara mycket bra, men kom ihåg att ta dessa nummer med en nypa salt. Det är superbra att jämföra årets resultaträkning med resultaträkningar från tidigare år, exempelvis 5, 7 eller 10 år tillbaka i tiden.

Ett bra bolag signaleras av att kunna växa omsättningen i många år och undvika att kostnaderna följer med i samma takt. Det gör att marginalerna stiger och att du som investerare kan få mer pengar. 

Kom ihåg att det viktigaste inte är att memorera vartenda begrepp, utan att ha en fundamental förståelse för resultaträkningen och veta vad som signalerar en bra sådan.

En resultaträkning visar ett bolags intäkter, kostnader och resultat under en viss period. Resultaträkningen ger en god blick i ett bolags finansiella ställning.

Ett kvalitativt företag signaleras av att långsiktigt kunna växa och konsekvent bibehålla höga marginaler. Förhoppningsvis kan du tillämpa din nyvunna kunskap i dina egna aktieanalyser.