Screena/filtrera fram aktier med Börsdata

Hur vet man vilka aktier man ska köpa? Och hur hittar man nya aktier?

Det här är vanliga frågor bland nybörjare. Det sämsta du kan göra är att ta rygg på någon annans rekommendationer. Det är oerhört mycket bättre att hitta aktier själv och lära sig att analysera dem.

Att hitta aktier kan uppnås med många olika metoder, men ett av de bästa är att använda sig av screeners som exempelvis genom Börsdata.

Vad är en aktie-screener?

Hur ska man tänka vid skapande av en screener?

Det finns främst fyra väsentliga finansiella parametrar när du analyserar ett bolag:

1. Tillväxt
2. Värdering
3. Lönsamhet
4. Skuldsättning

När du skapar en screener bör du på något sätt ha med alla dessa.

I ett perfekt universum kan man få extremt hög bolagskvalité till ett lågt pris. Dessvärre lever vi inte i ett sådant.

Man måste i vårt universum ta ställning mellan att:

• Offra ett lågt pris för hög bolagskvalité
• eller att offra hög bolagskvalité för ett lågt pris
• Under ovanliga förutsättningar (efter en börskrasch exempelvis) kan man hitta väldigt kvalitativa bolag till ett väldigt attraktivt pris, men det är generellt ovanligt.

Det är upp till var och en att avgöra utifrån sin egenutvecklade investeringsfilosofi om man vill köpa mer kvalitativa bolag till ett dyrare pris, eller något mindre kvalitativa bolag till ett lägre pris. Det finns inget rätt eller fel.

Målet för den intelligenta investeraren är att hitta så hög bolagskvalité till ett så lågt pris som möjligt, och det är vad screeners kan hjälpa oss med.

1. Tillväxt

Tillväxt är möjligen den viktigaste aspekten för att motivera en viss värdering. När man screenar på tillväxt är det bra att både använda sig av omsättningstillväxt och vinsttillväxt.

Vissa bolag lyckas uppnå en vinsttillväxt på 8%, även fast deras omsättningstillväxt endast är 4%. Detta innebär att vinstmarginalen förbättrats över tid. En förbättrad vinstmarginal är ett bra operationellt tecken i bolaget, men vinstmarginalen kan inte blir hur hög som helst.

Till slut går det inte skära ned på kostnaderna mer, och då blir vinsttillväxten och omsättningstillväxten lika med varandra. Därmed bör man också analysera omsättningstillväxten, så att bolaget har volym att öka vinsttillväxten och inte bara växer vinsten genom marginalförbättringar.

Hur högt ditt tillväxtkrav ska vara är helt subjektivt, eftersom det beror på vilket typ av bolag du vill hitta. Det är bra att dra ut tillväxten över en längre tid, exempelvis sju år. Därmed kan du säkerställa dig att bolagen som passerar filtret har vuxit konsekvent över en längre tid och att du inte köper något som endast befinner sig i en tillfällig tillväxt-cykel.  

2. Värdering

Som värderingsnyckeltal kan du använda dig av P/E-talet, eller det mindre berömda EV/EBIT. P/E visar hur aktiepriset förhåller sig till bolagets årsvinst, högre P/E innebär högre värdering. EV/EBIT är något krångligare.

”EV” står för ”enterprise value” och beräknas genom att addera nettoskulden till börsvärdet. EBIT är samma sak som rörelseresultat, det vill säga vinst före skatt och räntekostnader. Fördelen med EV/EBIT kan vara att det tar hänsyn till ett bolags skuldsättning.

Utöver att sätta en maxgräns på ett värderingsnyckeltal (max P/E 30 exempelvis), så är det bra att sätta en minimumgräns. Fördelen med en minimumgräns är att man säkerställa sig att bolaget går med vinst genom att sätta en minimumgräns på P/E 0.

En annan fördel är att man kan filtrera bort cykliska bolag som har tillfälligt höga toppvinster och därmed väldigt låga P/E-tal. Dessa företag är väldigt svåranalyserade, särskilt för en nybörjare. Genom att sätta en minimumgräns på P/E 5 exempelvis filtreras de bort.

3. Lönsamhet

Lönsamhet kopplas ofta till ett bolags marginaler, såsom bruttomarginal, rörelsemarginal och vinstmarginal. Det är i nästan alla situationer positivt med höga marginaler, men jag rekommenderar inte att screena på vinstmarginal eller liknande.

Anledningen är att marginaler skiljer sig otroligt mycket beroende på bransch. Vissa cykliska bolag, sjöfart exempelvis, kan under goda ekonomiska tider ha extremt hög vinstmarginal (30%+), men när makroekonomin försämras så fallerar vinstmarginalen helt.

Skyhöga marginaler kan också hittas bland It-företag, eftersom de inte behöver tillverka någonting. Tillverkande företag har däremot lägre vinstmarginal, kanske 10% eller lägre än så. Det innebär dock inte att It-företagen nödvändigtvis är bättre än de tillverkande företagen. Att screena på vinstmarginal är därmed inte särskilt bra.

Det man istället kan screena på är avkastning på investerat kapital (ROIC). Om du är intresserad av hur liknande nyckeltal beräknas och strävar efter en djupare förståelse om företagens finansiella rapporter, så kan jag rekommendera dig att läsa guiderna om resultaträkningen, balansräkningen och kassaflödesanalysen.

Men kortfattat visar ROIC ungefär till vilken avkastning ett bolag kan återinvestera sin vinst till. Hög ROIC indikerar att bolaget är effektivt med sina tillgångar och att det kan växa utan behov av allt för mycket kapital. Det är en av de viktigaste komponenterna i en ”multi-bagger” (en aktie som avkastar flera 100%).

Likt med tillväxten är det bra att använda ett snitt av ROIC för att screena bort de bolagen som endast har tillfälligt god lönsamhet.

4. Skuldsättning

För skuldsättningen brukar jag ha ett konstant nyckeltal, oavsett vilket typ filter jag använder. Många kopplar skuldsättning till soliditet, det vill säga hur många procent av tillgångarna som finansierats av eget kapital.

Soliditet är ett okej nyckeltal, men det som avgör ett bolags skuldsättning är dess intjäningsförmåga. Därmed använder jag nettoskulden och sätter det i relation till hur mycket bolaget tjänar årligen. Nettoskulden justerar även för ett bolags kassa.

Det ideala att sätta nettoskulden i relation till är vinsten eller fritt kassaflöde (FCF). Däremot erbjuds inte alltid ”Nettoskuld/vinst” eller ”Nettoskuld/FCF” som nyckeltal på hemsidor där man kan skapa filter. ”Nettoskuld/EBITDA” är dock ett betydligt mer förekommande nyckeltal.

Jag gillar inte att använda EBITDA eftersom det tar bort många av bolagets kostnader, men det duger som nyckeltal för skuldsättningen. Nettoskuld/EBIDTA visar hur många år det teoretiskt skulle ta för ett bolag att betala av sina räntebärande skulder. En bra gräns är att nettoskuld/EBITDA ej ska överstiga 3.

Varför använder man historiska data?

När man skapar ett filter så använder man sig av historiska data och hur bolaget ser ut idag. Du kanske undrar varför man gör så, är det inte framtiden som räknas?

Ja, det stämmer att investering handlar om att handskas med framtiden. Men så som jag ser det finns det två väsentliga anledningar till varför man använder historiska siffror till screeners.

Först och främst kan en analys av historiska data ge en uppfattning om bolagets stabilitet samt en fingervisning om framtiden. Exempelvis är det låg sannolikhet att ett företag som konsekvent växt omsättningen med 8% per år kommer minska den med 20% nästa år. Som Kvalietsaktiepodden har sagt: ”det är ovanligt att ett bra bolag blir ett dåligt, och att ett dåligt bolag blir ett bra”.

Den andra anledningen är att historiska siffror med säkerhet är korrekta. ”Analytikernas estimat” och dylikt är inte mer än kvalificerade gissningar. En screener baserad på framtida estimat skulle ge en falsk bild av verkligheten. Således används historiska data.

Med detta sagt kan man inte använda ett bolags historik som en blind guidning i framtiden. Världen förändras konstant. Vissa branscher dör ut, andra växer fram. Vissa bolag gör en olönsam expansion, andra lyckas uppfinna en ny fantastisk produkt. Alla bolag lyckas inte prestera lika bra som de gjort historiskt. Historiken kan ge en fingervisning, men det är ingen garanti.

Exempel på screeners

Nu kommer jag presentera tre exempel på screeners. Det är viktigt att notera att detta endast är exempel. Det finns inget facit för screeners. Ta hänsyn till att ett bolag som passerar ett filter inte nödvändigtvis kommer bli en bra investering.

Exempel 1:

• Omsättningstillväxt >5% (snitt 7 år)
• Vinsttillväxt >5% (snitt 7 år)
• ROIC >8% (snitt 7 år)
• P/E 5–20
• Nettoskuld/EBIDTA <3

Här är exempel på några bolag som passerar filtret:

Med det här filtret kommer du troligtvis inte hitta de absolut bästa bolagen eftersom de oftast handlas till en högre vinstmultipel (P/E). Men du kommer fortfarande hitta bra bolag som inte har en alltför hög värdering. Detta filter är ganska likt Kvalitetsaktiepoddens som presenterades i avsnitt 52.

Exempel 2:

• Omsättningstillväxt >8% (snitt 7 år)
• Vinsttillväxt >10% (snitt 7 år)
• ROIC >15% (snitt 7 år)
• P/E 5–40
• Nettoskuld/EBITDA <3

Här är exempel på några bolag som passerar filtret:

Genom det här filtret bör endast väldigt kvalitativa bolag passera. Det är bolag som historiskt haft hög tillväxt och väldigt god lönsamhet. Notera: Eftersom våra krav på bolagen ökade, så måste vi lätta upp på prislappen, det vill säga acceptera ett högre P/E tal.

Exempel 3:

• Omsättningstillväxt >5% (snitt 7 år)
• Vinsttillväxt >5% (snitt 7 år)
• Utdelningstillväxt >5% (snitt 7 år)
• ROIC >8% (snitt 7 år)
• Direktavkastning 2–8%
• Utdelningsandel <90%
• Utdelning, stabil (7 år)
• Nettoskuld/EBITDA <3

Här är exempel på några bolag som passerar filtret:

Jag tycker inte att utdelning är särskilt viktigt eftersom återinvesteringar i verksamheten kan generera högre avkastning än en direkt utbetalning. Men detta filter kan vara ett bra alternativ för att hitta bolag som har en hygglig och troligtvis hållbar utdelning.

Ett misstag är att leta efter aktierna med högst direktavkastning (10%+) eftersom det finns risk att bolaget likviderar delar av verksamheten och att utdelningen därmed inte är hållbar. Man bör utöver direktavkastningen ta hänsyn till utdelningstillväxten, utdelningens stabilitet och utdelningsandelen.

Som tidigare nämnt är detta endast exempel på screeners som kan användas för att hitta nya aktier. Det bästa är om du förstår konceptet av screeners och skapar din egen utefter din investeringsstrategi.